En vacker dag...
Har jag sagt....
Längtar fruktansvärt mycket efter en vän för livet ;) Och allt det mysiga man kan göra med en fyrbent liten vän <3

Bäckahästen är ett lömskt rovdjur som lever i sötvatten.

Det finns både bäckahingstar och bäckaston, men om de verkligen parar sig vet man inte, eftersom ingen någonsin har sett ett bäckaföl eller två bäckahästar rillsammans. Bäckahästen ser ut som en storvuxen grå eller vit häst, men om man studerar dess tänder närmare upptäcker man att den har rovdjurständer istället för vanliga hästtänder.

En bäckahäst bor oftast i vattenfyllda grottor eller hålor, vars golv är fyllda med skelettrester efter djurets byten.

Eftersom bäckahästen gärna jagar människor och andra intelligenta varelser finns där ofta skatter av olika slag. Dess jaktmetoder är lömska. Favoritmetoden är att låtsas vara en helt vanlig häst för att kunna närma sig en människa i närheten av ett vattendrag. När den kommer inom 10 meters avstånd kan den göra en psykisk attack.

Bäckahästar kan lätt dominera vanliga hästar med sitt starka psyke, varför den ibland kan uppträda som ledarhäst i en flock vildhästar, för att lura till sig offer.
Det spelade ingen roll hur många barn det fanns, hästens rygg blev bara längre ju fler barn som satte sig på den. Om man vill hindra en bäckahäst att dränka barnen skall man kasta en bit stål mellan hästen och vattnet. Då kan hästen inte gå den vägen, och dess makt är bruten.

Bäckahästen kan anfalla med sin psykiska förmåga. Om attacken lyckas blir offret lockat att klättra upp på bäckahästens rygg. Djuret rusar då ut i vattnet med sin hjälplöse ryttare och dränker denne. Den psykiska attackens effekt varar i två minuter eller tills offret hamnar i vattnet.

Mörka nätter kan man ibland se Lyktgubben, eller Irrbloss som ljusfenomenet också kallas, ute på sankmarker, mossar, längs sjöstränder eller där det fanns gamla vägar och stigar. Oftast ser man bara själva ljuset men kanske kan man även skymta lyktgubben själv, en liten figur med grå eller gröna kläder. Ljusskenet från hans lykta kan vara stort eller litet, det kan röra sig snabbt, men också mycket sakta - eller till och med vara blickstilla en lång stund. Håll dig dock på avstånd, det är inte bra att komma för nära en Lyktgubbe - man kan bli sjuk.

Lyktgubben kan på ren djävulskap förvilla folk så att de går vilse. Men är du snäll mot Lyktgubben kan han också hjälpa dig att hitta hem när du tappat bort dig. Får du hjälp måste du vara både vänlig och sedan artigt tacka. Glöm heller inte att ge honom en peng för besväret, annars blir han arg, ger dig en örfil eller förvrider huvudet på dig så att du inte hittar in i ditt hus - även om du står bara en meter från dörren!

En förklaring förr i tiden var att ljusskenet kom från en gammal lantmätare som hade mätt fel medan han levde. Nu när han hade dött ville han rätta till sina misstag och dra nya gränser.

Nuförtiden vet man att det finns naturliga förklaringar till dessa ljusfenomen. Det kan antingen vara långsamma elektriska urladdningar från marken till starkt laddade moln på låg höjd. Eller också kan det, i sumpmarker, vara kullfallna träd, löv och annat som ruttnar. Vid förruttnelsen bildas metangas. Finns det då någon fosforhaltig mineral i marken kan ljusfenomenen uppstå när syre kommer till.

Här står jag ensam kvar.
Men min kärlek du har.
Alla minnen suddas ut.
Det känns som att allt är slut.
Jag fäller en tår.
Men den läker inte mina sår. 


_-_-_-_*-_-_-_
_-_-_-_*-_-_-_


I hate the way you talk to me,
and the way you've cut your hair,
I hate the way you drive my car,
and I hate it when you stare,

I hare you bigg dumb cumbatbots,
and the way you read my mind,
I hate you so much it makes me sick,
it even makes me rime,

I hate the way you're always right,
and I hate it when you lie,
I hate it when you make me laugh,
even worse when you make me cry,

I hate it when your not around,
and that fakt you didn't call,
but mostly I hate that I don't hate you,
not even close, not even a little bit...NOT EVEN AT ALL



Kommer nog mer med tiden!

Då vá det 2;e dagen vi var på Gotland.
Det datumet valde vi att åka upp till Fårö.
Bilkön var fruktansvärd och väntan var knappt 30 minuter tror jag.. Eftersom på vissa vägkanter var det en tidsgräns på hur länge man skulle stå innan man körde på färjan, eller rättare sagt inna man väl kom till kajen.

Väl framme vid kajen ville jag köpa en glass...
Hoppade ur bilen och skulle gå iväg och köpa 4 glassar, vilket slutade att jag fick betala typ ca. 180;- !!

Färjan tog knappt 5 minuter och väl över körde vi till raukarna.
Vi stannade på Gamle Hamn.... åh, vilken vy!




Där förlovade vi oss äntligen!
(¯`°•.¸ ღ♥ "It is never too late to wait for good things to happen" ♥ღ ¸.•°´¯)

Vi körde därefter till många andra ställen. Bland annat Kuttens bensin och Ulla Hau.
Sedan åkte vi tillbaa till båten och drog sen vidare hemåt till tältet på Kneippbyn.

Daviden

 Love is always patient and kind.
It's never jealous.
Love is never boastful, no conceited.
Never rude or selfish.
It does not take offense, is not resentful.
Love takes no plesure in other peoples sins, but delights in the truth.
It's always ready to excuse, to trust, hope, to endure.
What ever comes.

Love is like the wind.
I can't see it, but I can feel it.
 
Svenska!
Kärleken är tålmodig och god.
Den är inte stridslysten.
Kärleken är inte skrytsam och uppblåst.
Den är inte utmanande, inte självisk.
Den brusar inte upp, den vill ingen något ont.
Den finner ingen glädje i andras synder, den gläds med sanningen.
Allt bär den, allt tror den, allt hoppas den, allt uthärdar den.
Vad som än händer.

Kärleken är som vinden.
Jag kan inte se den, men jag känner den.




Ulla Hau var och är ett skithäftigt ställe!
Sandynor mitt ute i skogen!
Helt klart värt och se om.
Dock gick vi inte över hela området för att spana in det vackra av naturens skapelser!

Hej Hej igen....

Ett himla bra tag sedan nu, men tänkte ju bara skriva då jag har tid, lust och ork.

Min son som nyss har börjat på dagis fick bara vara där som ett 15- timmars barn.
Eftersom mitt jobb inte räknas som heltid.
Då få jag och tösen cykla med honom till dagiset till kl 9;oo- 11;3o.
Men nu denna veckan har mitt knä blivit varmt och det gör lite då och då ont i det.
Främst då jag cykla med det.
Och jag har alldeles för tajt byxor och jeans för att jag ska kunna få på mig mitt knäskydd, så idag få man väl anstränga sig till och ta sig till affärerna i staun.

Mitt knä har hållit på till och från sedan jag började i årkurs 7...
Då hoppade det inne på en toalett som jag och min vän Amanda var inne i. Ont som fän!
Sean dess har det glappat hit och dit.

Då jag bodde hemma hos mor skulle jag ta och gå ner från överväningen och slog i knäet i soffbordet... då smalldet till riktigt ordentligt... Då fick morsan slå tillbaka det.... inte alls kuligt!

Då åkte vi in till akuten och med mig hem fick ag en gips-skena längs med mit högra ben och kryckor.

Efter det har det som sagt hoppat/glappat ett antal ex.

Men läkarna tyckte visst att  det inte var någon fara med det och har även kollat hur långt man kan rubba det innan det hoppar...

Dom säger att det är förslitningar i ledbanden, men jag är väl 23 och inte 63??

Pappa säger ofta;
"För varje gång det hoppar för dig eller glappa, dessto lättare är det för att det ska gå ur led"
"Till slut räcker det med en trottoarkant eller en skogsstig"

Konstigt...

Min bror har det
Min lilla syster har det, även i bägge
Jag har det 
Pappa har det (även opererat sig för det i det ena knäet) också i bägge nu
Famor har det i bägge
Och hennes syste tror jag också....
Hur långt bak är det???


Nu sitter jag och blogga med ett feta stort knäskydd på mig =(

Få se när vi höres igen.. Kanske lite roligare nyheter?